Amandas Stora

Jag har suttit här ett tag nu och sminkat sönder mitt ansikte i hopp om att se något annorluna. Något nytt, något fräscht. Något jag aldrig sett förut, som skulle bli det nya jag. Nu när akvariumelampan slocknade ner för natten, och alla fiskarna simmat klart, så inser jag det stora. Jag är det jag vill vara. Vare sig jag har de nyaste flashiga kläderna man såg i affären dagen innan, snyggt smink som gör så man ser två år yngre ut, eller inte. Hur mycket jag försöker sticka ut ur mängden med alla små detaljer, så kommer jag fortfarande vara det jag som folk ser från insidan. Inte på det jag bär. Såklart kommer jag inte sluta bära roliga kläder, för någonstans ingår det ganska starkt i den jag är. Jag är. Vad exakt är jag? Konstig eller uttåtriktad? Lättroad eller osäker? Stark eller bara naturligt modig? Är jag Jag eller bara den där?
DjUpt. Är jag djup eller bara en no-lifer?
Undra hur du ser mig, "Du" eller "Hon där". Stor skillnad.